Brännvinstillverkningen av potatis har blivit mest uppmärksammat av Ekeblads olika vetenskapliga försök. Hon kom dock inte på idén först, då den togs upp i riksdagen 1741 där hennes man, Claes satt i rådet. Det blev då Eva som gick vidare med försöket. [ 4] Akademien uppmanade henne och "hela könet" att fortsätta ägna sig åt uppfinningar som hade med hushållet att göra, och deras utnämning av henne kan bedömas ha varit ett sätt att visa upp ett föredöme för andra kvinnor: "hela könet att närmare vara uppmärksamme uti varjehanda hushållsväsendet rörande". Från den 19 januari 1751 definierades hon dock tillsammans med prins Fredrik Adolf i ett protokoll som hedersledamot snarare än som ordinarie ledamot. Hennes arbetsfält var mycket nyttoinriktat, helt i linje med frihetstidens merkantilistiska inriktning. Hennes mest uppmärksammade inlägg var en beskrivning av brännvinsbränning av potatis, forskningsresultat som hon lade fram för vetenskapsakademien år 1748; samma år presenterade hon potatisen användbarhet till tillverkning av bröd, stärkelse och puder.
Eva Ekeblad Eva Ekeblad, porträtt av Gustaf Lundberg på 1750-talet. Född De la Gardie 10 juli 1724 Stockholm Död 15 maj 1786 (61 år) Lidköping Nationalitet Svensk Yrke/uppdrag Vetenskapsman Eva Ekeblad, född De la Gardie 10 juli 1724 i Stockholm, död 15 maj 1786 i Lidköping, var en svensk grevinna och vetenskapskvinna. År 1748 blev hon som första kvinna invald i svenska Vetenskapsakademien. Hon är kanske mest känd för att ha varit den första att beskriva hur man kan göra brännvin av potatis. Hon skulle därför kunna kallas Sveriges första kvinnliga kemist, en ära som dock oftast ges till Anna Sundström eller Louise Hammarström (i realiteten bör dock Maria Dauerer definieras som Sveriges första kvinnliga kemist). [ källa behövs] Biografi [ redigera | redigera wikitext] Privatliv [ redigera | redigera wikitext] Eva De la Gardie var dotter till greve Magnus Julius De la Gardie (1674–1741) och Hedvig Catharina Lillie (1695–1745), syster till kapten Carl Julius De la Gardie, genom den yngre brodern svägerska till Cathérine Charlotte De la Gardie och Hedvig Taube.
Libris länk. ISBN 978-91-89116-91-7 Hildebrand, Bengt: Eva Ekeblad i Svenskt biografiskt lexikon (1949) Erdmann, Nils, Vid hovet och på adelsgodsen i 1700-talets Sverige: en tidskrönika, Wahlströms, Stockholm, 1926 Vidare läsning [ redigera | redigera wikitext] Eva Ekeblad (Eva De la Gardie) i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon Eva Ekeblad f. De la Gardie i Svenskt biografiskt lexikon Externa länkar [ redigera | redigera wikitext] Eva Ekeblad hos Digitaltmuseum Auktoritetsdata • KulturNav: ddb6882a-fa38-4beb-b757-478269b18b54 • SBL: 16806 • SKBL: EvaEkeblad
Google Publicerad 13 jul 2017 kl 23. 06 Nu hyllas svenskan Eva Ekeblad över hela världen – tack vare Google. Hon var kvinnlig forskningspionjär som upptäckte att man kan göra brännvin och bröd av potatis. Och hon föddes för nära 300 år sedan. Grevinnan Eva Ekeblad (1724–1786) var en av Sveriges första kvinnliga forskare. Hon var den första kvinna som valdes in i Vetenskapsakademien. Detta för att hon var pionjär inom potatisforskningen som var så viktig för det svenska folkhushållet. Nu är hon plötsligt världsberömd. Google valde henne i måndags till sin "doodle", en symbol på sajten som varje dag uppmärksammar ett nytt tema. Google Doodle-symbolen för Eva Ekeblad. Foto: Google Den svenska grevinnan och vetenskapskvinnan från upplysningstiden fick ett internationellt genombrott i den digitala tidsåldern. "I dag firar vi Eva Ekeblads 293:e födelsedag. Den svenska forskaren gav potatisen till folket. Hennes upptäckt hjälpte till att minska hungersnöden under kommande år. I dag hyllar vi Eva Ekeblads uppfinningsrikedom och hennes vetenskapliga insatser", skriver Google.
Sannerligen! I övrigt kan jag verkligen tänka mig hur ledamoterna i akademien satt där hade en upphettad och mycket berusad diskussion om huruvida man skulle välja in en kvinna eller inte, men in på småtimmarna när man varken kunde gå eller tala längre så enades man om att göra det, om inget annat för att få tag i mer brännvin. Annars grundades akademien faktiskt 1739 så att välja in en kvinna mindre än 10 år senare är ju ganska coolt. Om än med en något sexistisk betoning Eva Ekeblad valdes som första kvinnan in i Vetenskapsakademien 3 december 1748. Hon deltog dock aldrig själv i något av akademins möten. Akademien uppmanade henne och "hela könet" att fortsätta ägna sig åt uppfinningar som hade med hushållet att göra, och deras utnämning av henne kan bedömas ha varit ett sätt att visa upp ett föredöme för andra kvinnor: "hela könet att närmare vara uppmärksamme uti varjehanda hushållsväsendet rörande". Från den 19 januari 1751 definierades hon dock tillsammans med prins Fredrik Adolf i ett protokoll som hedersledamot snarare än som ordinarie ledamot.
Eva Ekeblad, född De la Gardie (1724–1786) var en svensk grevinna och vetenskapskvinna. Eva Ekeblad 1748 blev hon den första kvinnan att väljas in i Vetenskapsakademien. Valet hade sin grund i upplysningstidens nya kvinnosyn, där kvinnor nu även offentligt kunde framträda som intellektuella, bildade och kreativa individer. Samma år som hon valdes in beskrev hon hur man kunde använda den nymodiga potatisen som råvara för tillverkning av bröd och stärkelse, men också för puder och brännvin. Det sistnämnda är än idag det hon är främst känd för. Eva Ekblad beskrivs ibland som Sveriges första kvinnliga kemister. Läsa om alla personer som gett namn till bibliotekets rum