Olof Palmes Tal Julen 1972
[ 14] I maj och juni 1972 förekom ett flertal kritiska utspel mot Vietnamkriget från svenska regeringsmedlemmar. De hade föregåtts av demonstrationer, och fackliga och politiska utspel. Under hösten åkte även ambassadören Holland tillbaka till USA. Den 18 december 1972 inleddes så en amerikansk flygoffensiv mot Hanoi. Mer än 100 bombplan ( B-52:or) och över 500 attackplan deltog, och mer än 20 000 ton bomber fälldes under 12 dagar. [ 15] Det var detta som ledde till att talet hölls. Konsekvenser [ redigera | redigera wikitext] Uttalandet fick stor internationell uppmärksamhet och fick konsekvenser både i och utanför Sverige. Det blev förstasidesnyhet i tidningar på många håll i världen. Den svenske ambassadören i USA, Hubert de Besche, blev snabbt uppkallad till den amerikanske utrikesministern, Alexis Johnson, som framförde protester mot talet, direkt från Nixon. USA drog officiellt slutsatsen att Sverige inte tillmätte relationen med USA någon större vikt. [ 16] Som en konsekvens lät USA inte sin chargé d'affaires, John Guthrie, återvända till Stockholm.
Olof palmes tal julen 1972 3
- Lillåns vårdcentral
- Olof palmes tal julen 1972 1
- 19721223 – Olof Palme: Jultal 1972 om bombningen av Hanoi – Svenska tal
- Olof Palme och Vietnam | Militarhistoria.se
- Göran Hägg: Olof Palme och julbombningarna | Språktidningen
- 15-dygnsprognos för Grövelsjön - Foreca.se
Det finns mängder av artiklar om Fidel Castro att läsa i SvD:s arkiv. Här får ni tips om fyra länkar som bland annat visar vad SvD skrev när Castro tog makten i Kuba och när Olof Palme besökte landet 1975. Olof Palme besökte Fidel Castros Kuba sommaren 1975 – läs mer om Olof Palmes Kuba-besök längre ner i artikeln. Foto: SvD Olof Palme besökte Fidel Castros Kuba sommaren 1975 – läs mer om Olof Palmes Kuba-besök längre ner i artikeln. Foto: SvD I en av de absolut första artiklarna – i december 1956 – om Fidel Castro står det att "en revoltledare vid namn Fidel Castro nyligen i Mexiko uppgav att Kuba skulle invaderas under december månad och att man skulle försöka störta presidenten, general Fulgencio Batista. Men det skulle dröja ytterligare några år innan han nådde makten.
Allt handlar om den spänning han bygger upp, för att väcka avsky mot USAs handlingar genom att jämställa dem med andra fö...
Olof palmes tal julen 1972 2
Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen 1972. " – Slutet av uttalandet. [ 5] De platser som räknas upp – Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyń, Lidice, Sharpeville, Treblinka – var kända för att det hade skett massakrer där tidigare under 1900-talet. Ett första utkast till uttalandet skrevs av Anders Ferm, vilket sedan omarbetades av Olof Palme till nuvarande utformning, [ 6] som senare själv läste upp texten i en intervju med Christina Jutterström, Sveriges Radio -TV hemma i köket i Palmes radhus i Vällingby. [ 7] [ 8] [ 9] Bakgrund [ redigera | redigera wikitext] Fackeltåget februari 1968. De diplomatiska relationerna mellan Sverige och USA hade försämrats som en konsekvens av Vietnamkriget. Försämringarna inleddes med att Palme, då kommunikationsminister, höll ett kritiskt anförande i Gävle i juli 1965. [ 10] Vietnamkriget trappades under 1968 upp, i och med Tet-offensiven. Palme, då utbildningsminister, deltog den 21 februari 1968 i ett fackeltåg genom Stockholm, gående sida vid sida med den nordvietnamesiske ambassadören i Moskva.
[ 21] Se även [ redigera | redigera wikitext] Olof Palmes tal Referenser [ redigera | redigera wikitext] Noter [ redigera | redigera wikitext] ^ Det förekommer ett antal varianter på jultalet. Se exempelvis: Olof Palmes jultal - Utbildningsradion, Ramp om historia Olof Palmes jultal Arkiverad 30 december 2006 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 27 augusti 2008. Jultalet om Hanoi 1972 - Olof Palme - En levande vilja: Tal och intervjuer Olof Palmes jultal - Olle Castelius (28 februari 2006). " Palme i dag: En kultfigur ". Aftonbladet.. Läst 27 augusti 2008. ^ Leif Leifland (1997). Frostens år - om USA:s diplomatiska utfrysning av Sverige. Nerenius & Santérus Förlag. ISBN 91-648-0109-8 [ sidnummer behövs] ^ SOU 2002:108, sid 265 ^ Olof Palme - En levande vilja: Tal och intervjuer ^ Inspelning från Sveriges Utbildningsradion Ab, tillhandahållen av Retoriksidan Arkiverad 22 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.. Inhämtad 27 augusti 2008. ^ Andersson, Stellan. "Olof Palme och Vietnamfrågan 1965-1983" (HTML).
Fördömandet av USA:s bombningar av Hanoi julen 1972 tillhör Palmes skarpaste tal, och ledde till att USA kallade hem sin ambassadör. Hör det talet och flera andra av Palmes mest kända, inför tv-kamerorna och i talarstolen, här.
Palmemordet: Talet som fick USA att rasa
Sveriges nye ambassadör förklarades icke välkommen till Washington. Många ansåg som sagt redan då uttalandet alltför hårt. Vi har senare sett än värre övergrepp i internationella tvister. Men kritiken mot bombkriget var som framgått stark också från USA:s allierade i Nato. I tredje världen var ursinnet allmänt. I Sverige ledde krisen till en namninsamling mot terrorbombningarna som alla partier ställde sig bakom, till och med Moderaterna, om än förmodligen något motvilligt. Men ändå: det ledde till att även moderatledaren Gösta Bohman långt efteråt haft sin bild uppsatt bland vänner till den vietnamesiska saken i revolutionsmuseet i Hanoi! Insamlingen fick 2, 7 miljoner underskrifter – svenskt rekord för sådana aktiviteter. Internationellt ökade Palmes intiativ ytterligare hans och Sveriges anseende, särskilt bland tredje världens stater. Till det bidrog väl också att utvecklingen tycktes ge honom rätt. USA tvingades av världsopinionen faktiskt att inom en månad helt avbryta stridshandlingarna mot Nordvietnam samt börja förbereda ett ensidigt tillbakadragande av de egna trupperna även från Sydvietnam inom 60 dagar.
Någon traditionell retorisk uppbyggnad har inte behövts för det korta uttalandet. Men givetvis är namnuppräkningen ett klassiskt grepp, liksom den infernaliska jämförelsen. Och man bör notera hur ordningen på det hela ändå är ytterst välkalkylerad. Den sista raden är på sitt sätt den mest dräpande. Tidsangivelsen "julen" har från Ferms inledning flyttats hit. Den amerikanska militärledningens nästan ofattbara missgrepp att förlägga terrorattackerna till jultid utnyttjas till det yttersta – utan att talaren ens behöver förklara saken! Uttalandet väckte enormt uppseende, även i USA och övriga världen. Långt mer än föregående svenska manifestationer av Palme och andra uppmärksammades saken av de krigförande. Det här gick helt enkelt inte att tiga ihjäl. President Nixon, som redan tidigare privat brukat kalla Palme "that Swedish asshole" var rasande. Efter några dagars brevväxling och diplomatiska palavrer blev resultatet att de diplomatiska förbindelserna i praktiken bröts. USA drog ytterligare ner sin diplomatiska representation i Stockholm.
Inte heller ansågs den svenske ambassadören i USA, varken de Besche eller dennes redan utsedde efterträdare Yngve Möller, välkommen i USA. Denna linje slogs fast av den amerikanske presidenten den 21 januari 1973. [ 17] Normalisering mellan länderna skedde inte förrän den 14 mars 1974. En ny ambassadör i Washington, D. C., Wilhelm Wachtmeister, tillträdde i maj samma år. [ 18] Även i Sverige fick uttalandet konsekvenser. I en nationell manifestation, "Sverige för fred i Vietnam", skrev samtliga partiledare för riksdagens partier den 28 december 1972 under ett upprop för omedelbart stopp av bombningarna. Ytterligare 2, 7 miljoner svenskar undertecknade manifestationen. [ 19] Vilken betydelse uttalandet hade för händelserna i kriget har diskuterats, men Nixons utrikespolitiske rådgivare Henry Kissinger har hävdat vad avser bombningarna att USA inte fick kritik från något land av betydelse. [ 20] Journalisten Björn Elmbrant menar att Palmes initiativ "säkerligen inte" hade någon effekt på den amerikanska krigföringen.
Jag är det med stolthet över vad denna demokratiska socialism har uträttat i vårt land. [... ] Visst, Fälldin och Ullsten, är jag demokratisk socialist; som Branting när han genomförde rösträtten; som Per Albin när han bekämpade arbetslösheten på 30-talet och talade om folkhemmet; som Erlander när han byggde ut den sociala tryggheten och ATP. För det handlar om solidaritet och omtanke människor emellan. Och vad är egentligen Fälldin? " Diktaturens kreatur Diktaturens kreatur är ett tal som Socialdemokraternas partiledare Olof Palme höll den april 1975. I ett tal hos Stockholms arbetskommun den 19 april 1975 gick Olof Palme till angrepp mot kommunistregimen i Tjeckoslovakien. I den del av talet där uttrycket myntas invänder Palme mot den behandling som de socialistvänliga delarna av det kommunistiska partiet erhöll av den dåvarande kommunistiska stadsmakten som då anfördes av Gustáv Husák. "Inrikesministern, polisministern, hade häromdagen ett möte med polis- och säkerhetstjänstens ledare och framhöll därvid att ordningsmakten skall göra allt för att avslöja och utrensa reaktionära gruppen och individer och i rättan tid och utan kompromiss stoppa deras verksamhet.