Första Timoteusbrevet 5:18 Skriften säger: Du ska inte binda för munnen på oxen som tröskar, och: Arbetaren är värd sin lön. SFB15: Svenska Folkbibeln 2015 Dela Läs helt kapitel Bibelappen Bibelappen för barn
Foto: Einar Dahlén Hansson De är ju så några, de jobbar så hårt och de kan få sparken precis när som helst. Det är några av argumenten för att de högsta cheferna i de största bolagen skall ha 20 gånger mer betalt än deras anställda. Men är det också ett argument för att de skall få större löne- och andra påslag än sina anställda i en tid där det manas till återhållsamhet? Rikstidningen Helsingin Sanomat har under en följd av år granskat utvecklingen av löner, bonusar med mera för direktörerna för de största börsbolagen i landet. Det går rätt bra för dem. I grundlön och bonusar lyfte de i fjol i snitt 1, 1 miljoner euro, vilket är en ökning med 23 000 på ett år. En heltidsanställd arbetstagare fick samtidigt i snitt 42 250 euro. Ökning 475 euro. Ser man det ur en annan vinkel så är chefernas ökning 2, 2 procent och jobbarnas 1, 1 procent. Det låter betydligt måttligare. Men så ser man att dessa samma chefer har fått ett påslag på hela 9, 8 procent om man räknar in ersättningar bundna till aktievärdet, tilläggspensioner med mera.
Gån icke ur hus i hus. Länkar 1 Timotheosbrevet 5:18 Inter • 1 Timotheosbrevet 5:18 Flerspråkig • 1 Timoteo 5:18 Spanska • 1 Timothée 5:18 Franska • 1 Timotheus 5:18 Tyska • 1 Timotheosbrevet 5:18 Kinesiska • 1 Timothy 5:18 Engelska • Bible Apps • Bible Hub BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3. 7 from Projekt Runeberg ( //) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen,. Det Norsk Bibelselskap (1930) Sammanhang 1 Timotheosbrevet 5 17 Sådana äldste som äro goda församlingsföreståndare må aktas dubbel heder värda, först och främst de som arbeta med predikande och undervisning. 18 Skriften säger ju: »Du skall icke binda munnen till på oxen som tröskar», så ock: »Arbetaren är värd sin lön.
I fjol var man uppe i 26, 3 årslöner, mer än på åtta år. Återhållsamt? Filosofiskt lagda ekonomer (eller tvärtom) hävdar att ekonomisk jämlikhet påverkar sammanhållningen i samhället, det som behövs nu. Utvecklingen går med andra ord åt fel håll.
På nyhetsplats redovisar HN vilka skillnader som råder mellan chefernas och vanliga löntagares löner i Varbergs kommun. Medan de högst betalda cheferna, vd:arna för tre av kommunens bolag, nu har passerat 100 000 kronor per månad, tjänar många i så kallade arbetaryrken bara en fjärdedel så mycket. Till detta kommer förstås också mer generösa pensionsvillkor och inte sällan tjänstebil. Det är de tre vd:arna för Hallands Hamnar (delägt med Halmstad), Varbergs Energi och Varbergs Bostad som toppar den kommunala löneligan och alla har en månadsinkomst på över 100 000 kronor. Högst lön bland de kommunala tjänstemännen har ganska naturligt kommundirektören, Carl Bartler, och han tjänar 92 000 kronor per månad. Sedan går det i fallande skala ned till kommunjuristen och några av förvaltningscheferna som "bara" tjänar omkring 60 000 kronor. Runt denna nivå ligger också de båda heltidspolitikerna Ann-Charlotte Stenkil (M) och Jana Nilsson (S). Skillnaderna är förstås, både beloppsmässigt och relativt sett, stora.
Men lite ödmjukhet inför både kunder och kommunmedborgare skadar ändå inte!
För även nu när det finns alltfler privata arbetsgivare inom vård- och utbildningssektorn får detta inte, märkligt nog, alltid genomslag i lönen. Det finns alltså även ett visst mått av tradition. Detta att såväl chefen som "arbetaren" som regel är värd sin lön får dock inte leda till arrogans. Ett drag av den "sjukan" uppvisade vd:n för Varbergs Bostad, Ulf Hofstedt, i sina intervjusvar i går. Hans jämförelse med vad en vd för ett börsföretag tjänar och hans egen lön i ett kommunalt, icke marknadsnoterat, bostadsbolag haltar betänkligt. Nu kanske det inte är något av börsens 50 drakar han jämför sig med, de tjänar nämligen i genomsnitt 17 miljoner kronor per år, men ändå. Det är också i hög grad arrogant att utmana i princip alla Sveriges ekonomer, civilingenjörer eller jurister på att ta över hans jobb som vd. För uppdraget är ju inte ledigt! Och står inte heller till förfogande på någon sorts årlig basis eller ens vart fjärde år som för politikerna. Nej, visst förefaller lönerna för Varbergs chefer vid en jämförande granskning vara rimliga och de som har dem behöver inte skämmas eller försvara sig.
Det går alltså rätt bra för topparna i näringslivet. Borde man bli avundsjuk? Det lönar sig inte. Däremot borde styrelserna för de stora bolagen ta sig en tankeställare. Samtidigt som landets regering mer eller mindre har tvingat på arbetstagarna ett så kallat konkurrenskraftsavtal, med ytterst återhållsamma villkor så lever de på toppen lika bra och bättre än förut. Det är inte ägnat att öka de anställdas lojalitet med bolaget. Konkurrenskraftsavtalet innebar att facken för en tid helt avstod från löneökningar, arbetstiden förlängdes något, semesterförmånerna beskars – allt för att landet skulle komma på fötter. Nu går det bättre, åtminstone tillfälligt, och då förväntar sig de anställda självfallet att de skall bli delaktiga av framgången. Förhandlingarna inleds i höst. Det har än en gång manats till måttlighet i kraven. Betyder måttlighet ett lönepåslag på 2, 2 procent eller 23 000 euro? Samtidigt kommer nyheten att flygbolaget Finnairs vd Pekka Vauramo har fått en tilläggspension på 130 000 euro per år.